BIBELN
eller
DEN HELIGA SKRIFT
KONUNGEN ÅR 1917

138 Psaltaren

Psaltaren

Index

139 Kapitlet

1

 

 För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig. 

 

 


2

 

 Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån. 

 

 


3

 

 Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen. 

 

 


4

 

 Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo. 

 

 


5

 

 Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand. 

 

 


6

 

 En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den. 

 

 


7

 

 Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte? 

 

 


8

 

 Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där. 

 

 


9

 

 Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet, 

 

 


10

 

 så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig. 

 

 


11

 

 Och om jag sade: »Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig», 

 

 


12

 

 så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset. 

 

 


13

 

 Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv. 

 

 


14

 

 Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl. 

 

 


15

 

 Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup. 

 

 


16

 

 Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit. 

 

 


17

 

 Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald! 

 

 


18

 

 Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig. 

 

 


19

 

 Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig, 

 

 


20

 

 de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv! 

 

 


21

 

 Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot? 

 

 


22

 

 Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit. 

 

 


23

 

 Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar, 

 

 


24

 

 och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen. 

 

 


140 Psaltaren

 

 

 

HTMLBible Software - Public Domain Software by johnhurt.com

 


Other Items are Available At These Sites: