BIBELN
eller
DEN HELIGA SKRIFT
KONUNGEN ÅR 1917

39 Psaltaren

Psaltaren

Index

40 Kapitlet

1

 

 För sångmästaren; av David; en psalm. 

 

 


2

 

 Stadigt förbidade jag HERREN, och han böjde sig till mig och hörde mitt rop. 

 

 


3

 

 Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur den djupa dyn; han ställde mina fötter på en klippa, han gjorde mina steg fasta; 

 

 


4

 

 han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud. Det skola många se och varda häpna, och skola förtrösta på HERREN. 

 

 


5

 

 Säll är den man som sätter sin förtröstan till HERREN; och icke vänder sig till dem som äro stolta och vika av i lögn. 

 

 


6

 

 Stora äro de under du har gjort, HERRE, min Gud, och de tankar du har tänkt för oss; dig är intet likt. Jag ville förkunna dem och tala om dem, men de stå icke till att räkna. 

 

 


7

 

 Till slaktoffer och spisoffer har du icke behag -- öppna öron har du givit mig -- brännoffer och syndoffer begär du icke. 

 

 


8

 

 Därför säger jag: »Se, jag kommer; i bokrullen är skrivet vad jag skall göra. 

 

 


9

 

 Att göra din vilja, min Gud, är min lust, och din lag är i mitt hjärta.» 

 

 


10

 

 Jag bådar glädje, jag förkunnar din rättfärdighet i den stora församlingen; se, jag tillsluter icke mina läppar; du, HERRE, vet det. 

 

 


11

 

 Din rättfärdighet fördöljer jag icke i mitt hjärta, om din trohet och din frälsning talar jag; jag förtiger icke din nåd och din trofasthet för den stora församlingen. 

 

 


12

 

 Du, HERRE, skall icke tillsluta din barmhärtighet för mig; din nåd och din trofasthet må alltid bevara mig. 

 

 


13

 

 Ty lidanden omvärva mig, flera än jag kan räkna; mina missgärningar hava tagit mig fatt, så att jag icke kan se; de äro flera än håren på mitt huvud, och mitt mod har övergivit mig. 

 

 


14

 

 Värdes, o HERRE, rädda mig; HERRE, skynda till min hjälp. 

 

 


15

 

 Må alla de komma på skam och varda utskämda, som stå efter mitt liv för att förgöra det; må de vika tillbaka och blygas, som önska min ofärd. 

 

 


16

 

 Må de häpna i sin skam, som säga till mig: »Rätt så, rätt så!» 

 

 


17

 

 Men alla de som söka dig må fröjdas och vara glada i dig; de som åstunda din frälsning säge alltid: »Lovad vare HERREN!» 

 

 


18

 

 Är jag ock betryckt och fattig, Herren sörjer dock för mig. Min hjälp och min befriare är du; min Gud, dröj icke. 

 

 


41 Psaltaren

 

 

 

HTMLBible Software - Public Domain Software by johnhurt.com

 


Other Items are Available At These Sites: